@ Dreams Do Come True (AVSLUTAD)

Kapitel 47 - Sweden

''Okej, jag älskar dig'' säger jag och ler svagt.
''Jag älskar dig också'' säger han innan det läggs på och Tami ler mot mig.
''Aww..'' Säger hon och torkar en tår som rinner längs hennes kind.
Jag skrattar och slår henne löst på axeln och då kom jag att tänka på Yu.
Saknaden var enorm.

JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Jag slänger mig i turnébussen helt utmattad efter den sista konserten i Frankrike.
''Var ska vi nu?'' Frågar jag med ansiktet nere i kudden.
''Sverige'' säger mamma med ett leende.
''Äntligen får svenskarna se mig'' flinar jag och drar täcket över mig och sluter ögonen.
*
Jag vaknar av att mamma skakar på mig. ''Justin, vi är i Sverige om en timme. Du kanske vill vakna nu?'' Frågar hon och jag nickar. Jag reser mig upp och bäddar sängen och börjar spela xbox.
När vi plötsligt stannar stänger jag av spelet och drar på mig mina vita Supras och lämnar bussen tillsammans med alla andra. Jag får syn på Dan som går och släpar på min väska. Jag skrattar och springer fram till honom och tar den ifrån honom och börjar gå efter dom andra med den. Vi kommer in i en stor byggnad och jag försöker läsa vad som står men fattar inte ett ord förutom 'Hotell'.
Vi bokar rum och jag ska dela med Kenny. Eller snarare Kenny och hans hemska snarkningar.
Jag ler stort när Kenny låser upp hotellrummet som vi ska ha.
MARY'S PERSPEKTIV:
Tveksam så ringer jag upp Yu.
''Mary!'' Skriker han glatt i telefonen.
''Hej Yu!'' Säger jag högt med en glad röst.
''Jag har försökt ringa dig men det var upptaget varje gång, jag har världens bästa nyheter!'' Säger han glatt.
''Berätta!'' Säger jag glatt och reser mig upp från sängen och börjar tänka spänt på vad han ska säga.
''Jag har precis fyllt 18, så jag har bestämt mig för att flytta till Atlanta!'' Säger han glatt och jag ger ifrån mig ett glädjetjut.
''Det är fantastiskt Yu!'' Säger jag glatt. ''Jag vet, right?!'' Säger han och jag börjar skratta.
''Då ska jag presentera dig för min kompis'' säger jag och ler.
''Är hon snygg? Vad heter hon?'' Frågar han spänt.
''Yu!'' Säger jag och skrattar. ''Hon heter Tami, om hon är snygg får du avgöra själv'' säger jag med ett brett leende.
''Okej!'' Säger han.
''När kommer du?'' Frågar jag överlyckligt.
''Om 2 veckor'' säger han glatt.
*
När jag berättat för Tami om Yu hade hon självklart blivit helt till sig. Överlycklig om man säger så.
''Du vet att du måste tillbaka till skolan imorgon va?'' Frågar Tami och kollar på mig.
''Jag vet'' säger jag med en suck.
*
Jag kliver in i skolans byggnad och smyger fram till mitt skåp och hittils verkar ingen ha sett mig.
Skolans populära tjej Melody dyker upp framför mig och jag brister ut i världens största skratt när jag ser att hon försökt noppa sina ögonbryn.
''Vad roligt va?'' Säger hon ironiskt och himlar med ögonen. Jag nickar ivrigt och lugnar ner mig.
''Dåligt försök, snyggt misslyckande'' säger jag och flinar mot henne medans jag tar ut min mattebok ur skåpet.
''Försök inte spela tuff nu när du har Justin'' säger hon med en suck och då känns det som ett hugg i hjärtat.
Justin. Jag hade försökt att inte tänka på honom för mycket eftersom saknaden var hemsk, men nu var saknaden tillbaka.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Jag börjar spela fotboll med mig själv på någon gata i Stockholm. Sveriges huvudstad.
Trafiken var hemsk så vi fick stanna lite längre än väntat innan vi fortsätte vidare mot Danmark.
''Justin, du har telefon!'' Ropar mamma och kommer upp bakom mig. Jag vänder mig om med ett svagt leende mot henne och tar emot min iPhone och tar den mot örat.
''Yes?'' Svarar jag och fortsätter kicka lite med bollen.
''Hej Justin'' hörs Marys röst och jag hör direkt att hon gråter.
''Mary! Varför gråter du?'' Frågar jag och låter bollen rulla iväg framför en kille i 10års åldern.
''Jag saknar dig bara så mycket..'' Säger hon och jag biter mig hårt i läppen.
''Jag saknar dig också'' säger jag lågt och börjar gå mot killen som står och håller i min fotboll.
När vi pratat en liten stund stoppar jag ner telefonen i fickan och ler lite mot killen.
''Hej du, kan jag få min boll?'' Frågar jag och svär för mig själv när han kollar frågande på mig.
''Engelska?'' Frågar jag och han skakar på huvudet.
''Justin Bieber?'' Frågar han och jag nickar med ett brett leende. Med ett leende räcker han mig min boll och jag tar emot den med ett brett leende.
''Tack'' säger jag på så bra svenska som möjligt. Jag hade lärt mig några få ord som hej, tack, snällt, kille och tjej.
''Hejdå'' säger han med en väldigt hackig engelska och jag håller mig för skratt. ''Hejdå'' säger jag och ler mot honom.

7 Kommentarer för mer :)

Comments
POSTAT AV: Justbiebz

Moooreeee

POSTAT: 2011-07-19 / KLOCKAN: 23:51:29 /



POSTAT AV: Gabbi

mermermer ;)

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 00:01:40 /



POSTAT AV: Anonym

mer :D

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 00:11:18 /



POSTAT AV: Clara

Hej!

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 01:20:45 /



POSTAT AV: Nathalie

Mer =)



P.S Gillar denna design mer. (:

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 09:21:22 / URL: http://nathanahlen.blogg.se/



POSTAT AV: alice

Mer!

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 10:54:51 /



POSTAT AV: Josefin

grymt bra! :D meeeeeer

POSTAT: 2011-07-20 / KLOCKAN: 11:35:46 /



Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-post: (publiceras ej)

URL:

Kommentar:






Trackback