''Det gör inget'' mumlade jag. Justin spärrade upp sina ögon och kollade stumt på mig. Pappa också. ''Vadå?'' Sa jag förvirrat. Justin kollade granskande på mig.

''Jag kom för att be om ursäkt'' sa jag och kollade skamset på Justin. Han flämtade till och såg ut precis som mamma gjort tidigare. Sedan såg han arg ut.

''Jag är inte på humör för att skämta nu'' sa han. ''Så gå och lura någon annan.'' Jag spärrade upp ögonen. Pappa log åt Justin.

''Cykeln är lagad nu'' sa han och reste sig upp. Sedan kollade han på mig. ''Jag lämnar er ensamma'' sa han och lämnade garaget.

Justin kollade på mig med en tom blick.

''Så, nu kan du börja mobba mig'' sa han. Jag skakade på huvudet och tog ett djupt andetag. ''Jag är ledsen för allt jag har gjort mot dig. Jag behandlade dig som skit och trodde att jag själv var en drottning.. Du var alltid trevlig mot mig, för du är en fantastisk kille. Och jag är så ledsen över att det är förns nu som jag inser det. Jag var den dryga, inte du. Jag är så ledsen...'' Jag kände hur mina ögon fylldes med tårar när jag tänkte tillbaka på hur jag behandlat Justin.

''Jag förstår om du inte förlåter mig för.. Jag.. Jag är en dålig människa'' sa jag och kollade ner på mina händer.

Jag såg i bakgrunden hur Justin nickade. ''Det är du'' sa han och försvann ut ur garaget. Jag satte mig ned mot garageväggen och suckade tungt. Fan.

---

Jag hinner inte mer, förlåt.... :/