@ Things Really Changed (AVSLUTAD)
Chapter 1 - I Don't Need You
''Kyckling?'' Sa mamma när jag kom in i köket efter att ha spenderat dagen med Alexander och Sarah. Jag kollade äcklat på henne och skakade på huvudet.
''Jag äter fortfarande inte kött'', sa jag och suckade tungt. Mamma skakade på huvudet för sig själv och tog en stor tugga av kycklingen på hennes tallrik. Jag gick ut till hallen och drog på mig skorna igen.
''Var ska du?'' Ropade mamma ifrån köket. Jag himlade med ögonen.
''Jag har kompisar att vara med'', mumlade jag och smällde igen dörren bakom mig. ''Till skillnad från dig som sitter och äter ensam'', muttrade jag.
*
''Isabelle!'' Ropade jag då jag fick syn på henne gå över gatan. Hon kollade upp på mig och log brett.
''Hej Rose!'' Ropade hon och kom fram till mig. Jag omfamnade henne i en kram.
''What's new?'' Sa hon och stoppade ner sin riktigt gamla iPad i jeansfickan. Jag skakade på huvudet. ''Ingenting'', sa jag.
Hon log. ''Okej. Men ta hand om dig, måste gå'' sa hon och himlade med ögonen. Jag nickade.
''Hejdå'', sa jag och vinkade efter henne. Jag fortsatte gå, över gatorna och förbi alla affärer. Jag började nynna lite på en låt.
''Hey hey, i wanna be a rockstar..''
Jag suckade. Den låten suger stenhårt.
''Rose!'' Ropade en välbekant röst framför mig. Jag kollade uppåt och fick syn på Justin som kom gåendes mot mig.
''Great'', sa jag lågt för mig själv och himlade med ögonen.
''Hej'', sa han och jag visste var det här var på väg. Han var påväg att inleda en riktigt dötråkig konversation. Som vanligt.
''Vad vill du?'' Sa jag och satte händerna i sidan. Han kollade förvånat på mig. ''Jag ville hälsa'', sa han.
''För att?''
''För att jag är din vän!'' Sa han och kollade ner i marken. Jag skakade på huvudet och skrattade.
''Du var min vän'', sa jag och kollade kaxigt på honom.
Han kollade på mig med en sårad blick och för en stund såg det ut som att han skulle börja gråta.
''Förlåt mig för att jag ville hälsa och se hur du mådde'', sa han och sänkte blicken. Jag fnös till. ''Acceptera det bara. Jag har gått vidare, du har gått vidare! Vi var vänner men det funkar inte längre'', sa jag och försökte låta så trevlig som möjligt.
Han ryckte på axlarna. ''Som du vill'', sa han. ''Men kom ihåg att en vacker dag finns jag inte här för dig längre. Då kommer jag ha gått vidare, kom ihåg det'', sa han och försvann. Jag skakade på huvudet för mig själv.
So what om han försvann? Jag behövde väl inte honom?! Han är ju bara rent ut sagt patetisk.
Sååå.. Rätt dryg i början, men jag vill bara att ni ska förstå hur grymt elak hon är mot honom! Let me know what you think :)
Comments
POSTAT AV: Anonym
Det var skitbraaaaa, MEN, kan du snällasnällasnälla skriva i sidan, och inte i mitten?
Och by the way, skriv gärna mer detaljerat, typ mer tankar osv..
annars är du fettbra, älskar din blogg & kommer alltid vara en av mina favoriter :)
POSTAT AV: NatNhalie
Skiiit så grym du eh asså <3
massa mer kapitel tack !
Haahaahaha men du är bara för grym :)
Gu va dryg och kaxig hon var :(
Men det är ju liksom självaste grejen såklart haaha
POSTAT AV: Johanna
wohhii:d
POSTAT AV: Nathalie
Awesome! :)
POSTAT AV: Malin
Skit bra! :D
POSTAT AV: Jojjo
Awesome
POSTAT AV: Jenna
Helt grymt :D
POSTAT AV: Becca♥
Hon påminner om min riktigt dryga halvsyrra xD
Riktigt bra iaf!! du skriver på ett så bra sätt :D
POSTAT AV: Matti
LOVE IT!<3
POSTAT AV: elena
super bra
POSTAT AV: mimmi<3
HAHAAH Gud jag blev lite arg på henne ...
asså hon som är i berättelsen ;D
hihi <3
POSTAT AV: Anonym
Grymt bra!!♥
//Ebba :D
POSTAT AV: Danni
AWESOME!!! :D
Trackback
