@ You Changed My Life (AVSLUTAD)

Chapter 9 - Let Me Help You

Alla dömande blickar i korridoren är inte riktigt min grej. Det var lika jobbigt varje gång.
''Ignorera dom bara'' viskar Joe när vi lämnar skolan. Jag nickar och ler svagt.
''Jag har utvecklingssamtal. Ses vi imorgon?'' Frågar han. Jag nickar igen. Han omfamnar mig i en kram och ler stort innan han springer iväg mot recceptionen.
Jag kollar mig omkring och vissa står på skolgården och viskar och pekar på mig. Tårarna bränner bakom ögonlocken men jag tänker inte gråta. Inte nu och inte här. En tjej som jag träffat några gånger vid namn Maddy kommer fram till mig.
''Jag förstår verkligen inte hur Joe väljer att umgås med dig'' säger hon och grimaserar. ''Ta mig inte fel nu. Jag är ingen diva. Men Joe är skolans populäraste kille och du är skolan mest hatade tjej!'' Säger hon. Jag kollar på henne med en tom blick men får inte fram några ord.
''Antingen så har Joe något fel i huvudet eller så betalar du honom för att han ska umgås med dig'', säger hon och skakar på huvudet för mig själv. Jag tar ett djupt andetag.
''Eller så är han bara en riktigt bra vän som vet att jag aldrig skulle göra som rykterna säger'' säger jag förbannat och går i rask takt hemåt. ''Vänta!'' Ropar en hes röst bakom mig. Jag vänder mig om och försöker få in i huvudet att Justin Bieber kommer springandes mot mig. Jag kollar på honom med stora ögon när han stannar några centimeter ifrån mig.
''Hej'', säger han och rättar till sin blåa keps. ''Hej'' mumlar jag och kollar ner på mina skor.
''Var inte så blyg!'' Säger han glatt. Jag kollar upp på honom och rynkar ögonbrynen.
''Du är konstig'' mumlar jag. Han kollar oförstående på mig. ''Igår sprang du iväg så fort du såg mig och nu kommer du fram och hälsar''.
Han skrattar till och rycker på axlarna. ''Jag läste tidningen'' muttrar han. ''Men jag vet att det inte är sant''.
Jag rycker till. Vet han?
''Va?'' Är det ända som kommer ut ur min mun. Hans leende försvinner.
''Jag känner dig inte. Men jag har träffat dig ett antal gånger nu och jag vet att du aldrig skulle göra något sånt'' säger han. Jag nickar med en tung suck. ''Jag önskar bara att alla visste det'' viskar jag.
''Låt mig göra dig en tjänst'', säger han och ler stort igen. Jag kollar frågande på honom.
''Låt mig skriva på min twitter att det inte är sant. Jag har tolv miljoner followers där, och sen kommer det sprida sig och stå rubriker i tidningarna som 'Justin Bieber skriver att detta är ett missförstånd och att hon inte våldtog sin lillebror!'''
Jag skrattar till. ''HON heter faktiskt Jadie'' säger jag och ler lite. ''Men.. Du behöver inte...''
''Äh, se det som en tjänst för att jag var så taskig sist'' säger han och flinar. Jag rycker på axlarna. ''Visst''.
''Bra'', säger han och tar upp en stor röd iPhone ur sin byxficka. Mina ögon fastnar direkt på den. Jag ställer mig bredvid honom för att kunna se. Han loggar in på sin twitter.
''Vad heter du i efternamn?'' Frågar han. ''Bradshaw'' mumlar jag. Han nickar och skriver en ny tweet.
''Läste i tidningen om Jadie Bradshaw. Tänkte bara berätta för er att det är skitsnack! Jadie skulle aldrig våldta sin lillebror. Det var en kille i samma klass som kom på ryktet. Sluta nu''.
Mer fick han inte plats med. Hur visste han att Dylan hade spridit ryktet?
''Snart står det överallt'' säger han och skrattar till. Jag ler tacksamt.
''Tack Justin'' säger jag och ler. Han ler stort och omfamnar mig i en kram. Jag drar in hans lukt av vanilj. Jag kände mig trygg på något konstigt sätt.
''Jag måste gå. Jag slår vad om att vi träffas snart igen'' säger han och ler brett. Jag brister ut i skratt.
''Jag hoppas det'' säger jag lågt. Fan! Sa jag precis det där högt?
''Vi ses'', säger han bara och flashar ett leende innan han springer iväg mot en svart Range Rover.

*

Tankarna snurrade runt i mitt huvud. Varför hjälper han mig?
''Jadie''. Pappa sticker in sitt huvud vid dörröppningen och kollar på mig. Jag kollar frågande på honom.
''Du har telefon'' säger han och kommer fram till mig. ''Vi behöver nog ta ett allvarligt snack sen!'' Säger han innan han lämnar rummet. Jag höjer på ögonbrynen och tar upp telefonen till örat.
''Hallå?'' Svarar jag. ''Hej, det är Joe!'' Säger han glatt. Jag brister ut i skratt. Det var därför pappa sa att vi skulle ta ett allvarligt snack. För att en kille ringer till mig.
''Jag såg Justin Biebers tweet! Hur i..''
''Jag förklarar i skolan imorgon'' säger jag och ler. ''Det är bäst för dig!'' Säger han innan det läggs på. Jag skrattar till och lägger mitt huvud på kudden. JoeJoeJoe.

Förlåt för ett kort kapitel men jag fick ångest. Haha :). Har inte riktigt bestämt mig för vilken låt jag ska sjunga ännu, men videon borde komma upp idag! Ska bara få ut mina föräldrar ur lägenheten först. Kan inte sjunga när folk lyssnar.. Kommentera :)

Comments
POSTAT AV: paulinaaa

åh du skriver så bra<3

POSTAT: 2011-09-04 / KLOCKAN: 17:35:43 / URL: http://biebertwin.blogg.se/



POSTAT AV: Anonym

Grymt!!



//Ebba :D

POSTAT: 2011-09-04 / KLOCKAN: 17:41:26 /



POSTAT AV: Josefin

gahhh, ett till ikväll snälla? :) du är grym!

POSTAT: 2011-09-04 / KLOCKAN: 18:20:01 /



POSTAT AV: Jenny

så sjukt bra! MEEEEER! :*)

POSTAT: 2011-09-04 / KLOCKAN: 18:23:00 /



POSTAT AV: Fia

Sjukt bra kapitel :D

Längtar tills nästa !

POSTAT: 2011-09-05 / KLOCKAN: 18:58:59 /



Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-post: (publiceras ej)

URL:

Kommentar:






Trackback