@ You Changed My Life (AVSLUTAD)
Chapter 28 - Don't Be So Sure About That (The End)
''Jadie'', viskade jag fram när hon inte besvarade kyssen. Hon kollade upp på mig med tårfyllda ögon.
''Justin. Jag..''
Jag skakade på huvudet. ''Vill du.. Göra slut?'' Frågade jag lågt. Hon ryckte på axlarna.
''Jag är inte särskilt redo för ett förhållande men.. Jag behöver dig'', sa hon med en sprucken röst. ''Och du är den mest fantastiska killen på jorden''.
Hennes ord träffade mig rakt in i hjärtat. Jag log. Hon behövde mig.
Det blixtrade till och det blev svårt att se någonting. Paparazzis.
''Vi går till mig'', sa jag och krokade min arm i hennes. Jag drog med henne igenom folkmassan och mot mitt hus. Ingen sa någonting på hela vägen. När vi stod på tröskeln drog jag upp nycklarna ur fickan och låste upp dörren. Hon klev in.
Det kändes så konstigt att vara tillbaka i Stratford. Jag var bara här för att hämta alla mina saker och sen åka tillbaka för att bo med min moster, om Justin fick veta det skulle han bokstavligt bli galen. Eller snarare.. Ledsen. Riktigt ledsen.
''Justin..''
Han skakade på huvudet ännu en gång. ''Sätt dig ner'', sa han och pekade på stolen vid köksbordet. Jag suckade tungt och satte mig ner på stolen. Han slog sig ned mittemot mig.
''Hur ska vi göra nu när... När du är tillbaka?'' Frågade han och jag skymtade hopp i hans ögon. Jag kollade medlidande på honom. Jag kände mig verkligen som en idiot.
''Jag ska inte stanna'', slank det ur mig. Justin spärrade upp ögonen och kollade oförstående på mig.
''Men..''
''Förlåt'' sa jag med en suck och kollade ner på mina händer. Jag hatade verkligen mig själv.
Justin blev tyst.
''Jag måste tillbaka till min moster. Hon kommer inte klara sig själv'', sa jag och med dom orden lämnade jag Justin ensam i det tysta huset.
*
Kalifornien. Hur skulle jag någonsin passa in här? Jag ställde min resväska innanför dörren och drog på mig skorna igen. Att få se pappa i tårar när jag berättade att jag inte skulle stanna var inte det lättaste. Jag ska tillbaka. En vacker dag, men inte just nu. ''Jadie! Snälla, kan du springa till affären åt mig?!'' Ropade min moster, Christine.
*
Kalifornien. Hur skulle jag någonsin passa in här? Jag ställde min resväska innanför dörren och drog på mig skorna igen. Att få se pappa i tårar när jag berättade att jag inte skulle stanna var inte det lättaste. Jag ska tillbaka. En vacker dag, men inte just nu. ''Jadie! Snälla, kan du springa till affären åt mig?!'' Ropade min moster, Christine.
''Nej'', sa jag lågt och smällde igen ytterdörren efter mig. Jag gick in i det lilla huset där kycklingarna var. Jag stängde dörren efter mig och satte mig ned mot väggen. Tankarna for omkring i mitt huvud. Hur kunde jag lämna Justin, och min pappa? Till och med Sam hade stannat kvar i Atlanta. Det var bara jag som var så sjuk i huvudet så att jag stannar här med min moster. Det plingade till i min mobil. Jag svalde och tog upp den. På skärmen lyste Justins namn. Jag tvekade men öppnade ändå meddelandet.
''Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig. Ingen tjej kommer någonsin kunna ersätta dig. Jag vet inte om du kommer bry dig, eller om du ens kommer läsa det här, men jag chansar. Du betyder oerhört mycket för mig, jag har inte kännt dig sådär jättelänge, men ändå har du redan fångat mitt hjärta! Du vet, första gången vi träffades? När min lillesyster sprang fram till dig? Redan då visste jag att det var något speciellt med dig. Min syster älskar dig, och hon är riktigt envis och har aldrig gillat någon tjej som jag träffat, men dig.. Jag vet inte. Hon älskar dig, det gör jag och din familj också. Jag vet inte varför du tog den svåra vägen... Jag antar att du har gått vidare? Det borde kanske jag också. Men det är svårt.''
Jag brast ut i gråt. Jag måste tillbaka.
*
''Christine'', sa jag när jag tagit mig samman. Hon vände sig om och kollade på mig med sina stora ögon med stekspaden i ena handen.
*
''Christine'', sa jag när jag tagit mig samman. Hon vände sig om och kollade på mig med sina stora ögon med stekspaden i ena handen.
''Klarar du dig själv? Jag vill tillbaka till Atlanta''.
Hon kollade förvånat på mig, men blev sen ilsken. ''Tror du din mamma hade velat det?!'' Frågade hon högt.
Jag nickade och log.
''Ja. Jag är rätt säker på att hon skulle vilja det''.
*
Atlanta. Bara ordet fick det att pirra till i magen. Jag skrattade till åt hur gammalt det lät. Jag klev ur taxin och betalade chauffören. Jag hade bokstavligt snott pengar av min moster när hon var och arbetade.
''Hejdå'', sa chauffören innan jag smällde igen dörren. Jag gick bakom taxin och tog ut min stora resväska ur bagageluckan. Home, sweet home!
*
Atlanta. Bara ordet fick det att pirra till i magen. Jag skrattade till åt hur gammalt det lät. Jag klev ur taxin och betalade chauffören. Jag hade bokstavligt snott pengar av min moster när hon var och arbetade.
''Hejdå'', sa chauffören innan jag smällde igen dörren. Jag gick bakom taxin och tog ut min stora resväska ur bagageluckan. Home, sweet home!
''Jadie!'' Utbrast en välbekant röst bakom mig. Jag vände mig snabbt om och fick syn på pappa. Jag log brett och ställde ner väskan bredvid mig.
''Pappa!'' Ropade jag och slängde mig i hans famn. ''Jag har saknat dig''.
''Jag har saknat dig också buddy'', sa han. Jag höjde på ögonbrynen.
''Buddy?''
Pappa skrattade till. ''Sam försökte göra mig cool'' förklarade han. Jag brast ut i skratt och nickade.
''Stannar du nu?'' Frågade han. Jag nickade ivrigt. ''Självklart''.
*
Klockan slog halv tio. Allt jag ville var att gå till Justin... Jag var riktigt osäker på om det passade just nu? Ja. Det passar perfekt. Jag måste dit. Nu.
*
Klockan slog halv tio. Allt jag ville var att gå till Justin... Jag var riktigt osäker på om det passade just nu? Ja. Det passar perfekt. Jag måste dit. Nu.
Jag reste mig upp ur sängen och sprang ner till hallen. Jag knöt på mig mina nya converse och sprang ut i mörkret. Jag hade bara på mig ett vitt linne och ett par svarta mjukisbyxor så det var riktigt kallt ute. Jag klev upp på tröskeln till Justins hus och tog ett djupt andetag innan jag knackade hårt på dörren.
Dörren öppnades och snart stod Justin framför mig med blodsprängda ögon. Hans blick gick ifrån förkrossad till riktigt förvånad. Jag slog mina armar runt honom och andades in hans doft. Jag log.
Efter en liten stund besvarade han min kram alledes för hårt så att jag fick kämpa för att få någon luft.
''Snälla stanna'', viskade han. Jag nickade. ''Jag stannar tills du inte vill se mig mer''.
''Bra'', sa han. ''Alltså stannar du förevigt''.
Jag nickade. ''Om du vill'', sa jag och log.
Han nickade ivrigt.
*
Jag hade sovit över hemma hos Justin inatt och nu gick vi på stranden och solen lyste starkt.
*
Jag hade sovit över hemma hos Justin inatt och nu gick vi på stranden och solen lyste starkt.
''Du måste lova mig en sak'', sa Justin i en allvarlig ton. Jag nickade och log. ''Anything''.
''Lämna mig aldrig igen!'' Sa han och lät riktigt orolig. Jag höjde på ögonbrynen. ''Varför skulle jag någonsin lämna dig?'' Frågade jag. Han ryckte på axlarna. ''Du gjorde det''. Jag skrattade till. ''Men jag kom tillbaka''.
Han nickade. ''Det har du rätt i'', sa han och kysste mig.
''Ska vi gå på festen ikväll?'' Frågade han. Jag höjde på ögonbrynen. ''Vilken fest?''
Justin skrattade till och slog sig själv för pannan. ''Juste, den kanske du inte vet om'', mumlade han. Jag skrattade och skakade på huvudet. ''Min kompis Jennifer har en fest ikväll vid typ åtta tiden till halv tre inatt'', sa han. Jag nickade och tänkte igenom saken. En fest. Det skulle kunna gå, sålänge jag har Justin vid min sida.
''Okej'', sa jag. ''Men jag tänker inte dricka någonting!''
Justin skakade på huvudet. ''Det ska inte jag heller'', sa han och log.
*
Justin hade sagt att jag inte behövde sminka mig, att jag ser perfekt ut ändå. Men nej. Jag såg verkligen inte perfekt ut. Jag skrattade till lite åt mig själv och drog på mig mina converse.
*
Justin hade sagt att jag inte behövde sminka mig, att jag ser perfekt ut ändå. Men nej. Jag såg verkligen inte perfekt ut. Jag skrattade till lite åt mig själv och drog på mig mina converse.
''Justin! Är du klar?'' Ropade jag. Justin kom snabbt ut i hallen. ''Yes'', svarade han och drog på sig sina skor. Hand i hand började vi gå mot huset där festen skulle vara. När vi stod utanför huset hördes det hög musik inifrån. Låten som spelades var LMFAO's låt Party Rock Anthem.
''Nu kör vi'', sa Justin. ''En lugn kväll.''
Han öppnade dörren till det stora vita huset och vi klev in. Justin stängde dörren efter oss. Jag kollade runt i huset, här var det verkligen fullt ös.
''Jennifer!'' Ropade Justin. Jag följde hans blick och både min och hans blick fastnade på den vackra flickan med långt blondt hår som kom gåendes mot oss med ett brett leende fastklistrat på sina läppar.
''Justin!'' Ropade hon tillbaka och stod nu framför honom. Dom kramade om varann och hon kollade sedan nyfiket på mig.
''Du måste vara Justins flickvän! Jag har hört väldigt mycket om dig'', sa hon och log. Jag nickade. ''Jag heter Jadie'', sa jag och sträckte fram min hand. ''Jennifer'', sa hon och skakade den.
Jag log. Hon besvarade mitt leende.
''Det finns massa dricka i köket om ni vill ha!'' Sa hon, log och försvann. Justin drog med mig in till köket och min blick fastnade på alla vodka-flaskor som stod på köksbordet och alla bänkar.
''Vill du..?'' Började Justin. Jag kollade äcklat på alla flaskor och skakade på huvudet.
''En lugn kväll'', påpekade jag honom. Han nickade.
*
En lugn kväll var det verkligen inte! Justin var riktigt full och stod och dansade tätt med Jennifer. Hon verkade riktigt trevlig, men när det kom till henne och Justin... Jag ville inte ens tänka tanken.
''The king is in the house!'' Hördes en riktigt välbekant röst. Jag höjde på ögonbrynen och vände mig om. Joe stod några meter framför mig med en öppen famn och gjorde peace-tecknet med sina fingrar.
''Joe!'' Ropade jag glatt och sprang in i hans famn. Han skrattade till och kramade mig hårt.
''Missed me?'' Frågade han. Jag nickade ivrigt och släppte taget om honom. ''Kallar du det där en kram?!'' Frågade han och drog in mig i sin famn igen. Jag brast ut i skratt och kramade om honom riktigt hårt.
''Hur var det i syd-Korea?'' Frågade jag nyfiket. Han log. ''Det var toppen!'' Sa han. ''Vi kan prata mer om det senare. Vart är Justin?''
Jag svalde och pekade på Justin som fortfarande stod och dansade med Jennifer. Joe vände sig om och kollade sedan på mig med en förvånad blick.
''Är allting... Coolt mellan er?'' Frågade han. Jag nickade och ryckte på axlarna.
Utan att tänka mig gick jag fram till Justin och Jennifer som hade festen. Jag hade landat i Atlanta för bara en halvtimme sedan, och var beredd på att se riktigt överraskade och glada ansikten. Men vad får jag se? Jo, Jadie som står ensam i ett fyllekök och Justin som är en aning full och står och dansar med skolans diva. Bokstavligt. En gång snubblade jag i matsalen när jag hade mat på hela tallriken, det skvätte en hel del på henne och hon blev galen. Hon hotade med att skicka ut mig ur landet, vilket jag visste var omöjligt. Hon är trevlig mot alla i början, men när hon väl hittar någon ny att umgås med är det liksom ''Ha ett bra liv, hejdå!''
Utan att tänka mig gick jag fram till Justin och Jennifer som hade festen. Jag hade landat i Atlanta för bara en halvtimme sedan, och var beredd på att se riktigt överraskade och glada ansikten. Men vad får jag se? Jo, Jadie som står ensam i ett fyllekök och Justin som är en aning full och står och dansar med skolans diva. Bokstavligt. En gång snubblade jag i matsalen när jag hade mat på hela tallriken, det skvätte en hel del på henne och hon blev galen. Hon hotade med att skicka ut mig ur landet, vilket jag visste var omöjligt. Hon är trevlig mot alla i början, men när hon väl hittar någon ny att umgås med är det liksom ''Ha ett bra liv, hejdå!''
Jag skakade på huvudet och drog undan Justin ifrån henne. Jag drog med honom in i köket och satte ner honom på köksstolen. Han kollade på mig med ögonen i kors.
''Joe, bro!'' Sa han och slängde sina armar runt min hals. Jag svalde och satte ner honom igen.
''Justin'', sa jag med en suck. ''Jag kommer tillbaka från syd-Korea och så har du supt dig full? Vad kul det känns att vara tillbaka!'' Muttrade jag. Justin kollade skamset ner i golvet.
''Förlåt. Jag och Jadie skulle ha en lugn kväll...''
''Kallar du det här för en lugn kväll?! Då är du fullkomligt galen!'' Sa jag. Justin blev plötsligt tårögd.
Jag spärrade upp ögonen.
''Jag är så dum i huvudet! Först ignorerar jag Jadie och dansar med en full tjej, och sen är jag så dryg när du kommer!'' Sa han lågt.
Jag skakade på huvudet för mig själv. När man är full blir man överdrivet ledsen när man vet att man har gjort någonting fel.
''Vet du vad jag tycker?'' Sa jag och la min hand på hans axel. Han kollade upp på mig med en frågande blick.
''Jag tycker att du ska gå hem och vila nu. Jadie har redan gått, men hon är inte arg! Jag följer dig hem och så löser vi det här imorgon. Okej?'' Sa jag. Han nickade. ''Du är bäst'', sa han och reste sig upp.
*
''Hade du det kul i syd-Korea?'' Frågade Justin påväg mot hans hus. Jag nickade.
''Jo det var grymt kul. Kan inte du och Jadie följa med dit nästa gång? I höst'', sa jag. Justin nickade och log brett. ''Låter grymt! Jag och Jadie skulle ha åkt till Hawaii, men det blev inställt. Det blev en hel del strul. Men en annan gång, och då får du följa med'', sa Justin och log.
Jag nickade. ''Gärna''.
Vi stannade utanför hans hus. ''Är ni tillsammans nu eller?'' Frågade jag och blinkade med ena ögat. Justin nickade och log svagt. ''Ja. Jag hoppas bara hon förlåter mig för den här kvällen'', sa han. Jag log brett.
''Oroa dig inte för det'', sa jag. ''Hon kommer förlåta dig''.
Justin log tacksamt. ''Tack brorsan. Nu ska jag in och slagga. Vi ses imorgon?'' Sa han och kollade frågande på mig. Jag nickade.
''Yes, det gör vi''.
Nästa morgon vaknade jag med en riktigt kraftfull huvudvärk. Bilderna dök upp i mitt huvud.
Nästa morgon vaknade jag med en riktigt kraftfull huvudvärk. Bilderna dök upp i mitt huvud.
Jag dansade med Jennifer, Joe kom, Jadie försvann, Joe följde mig hem, jag somnade.
''Fan'' muttrade jag för mig själv och reste mig upp ur soffan. Jag gick långsamt in till köket och tog en huvudvärkstablett och svalde ner den med ett stort glas vatten.
*
Jag knackade på dörren till Jadies hus, och det tog inte lång tid innan hon öppnade. Hon log svagt där hon stog framför mig med utkletad mascara. Hon var så.. Vacker.
*
Jag knackade på dörren till Jadies hus, och det tog inte lång tid innan hon öppnade. Hon log svagt där hon stog framför mig med utkletad mascara. Hon var så.. Vacker.
''Hej Justin'', sa hon och hennes pappa dök upp bakom henne.
''Tjenare Justin!'' Sa han och gav mig en highfive.
''Hej Noah'', sa jag och log. Han kollade ursäktande på oss.
''Förlåt. Jag ska lämna er ifred. See you later'', sa han innan han försvann in igen. Jag skakade på huvudet för mig själv. Sams trick funkade visst.
Jadie klev ut på tröskeln och stängde dörren försiktigt bakom sig.
''Forgive me?'' Sa jag och drog ut den röda rosen ur jackan som jag köpt på vägen hit.
Hon skrattade till och tog emot den.
''Of course'', sa hon och log. Jag sprack upp i ett brett leende.
''Jag förstår inte hur du orkar med mig'', sa jag och log.
''Inte jag heller'', sa hon och ryckte på axlarna. ''Men du är en fantastisk pojkvän''.
Jag log ännu större. ''Och du är den bästa flickvännen''.
''Ska vi slå vad eller?'' Frågade hon.
''Visst.'' Sa jag. ''Om jag har rätt, så får jag kyssa dig'', sa jag och log.
Hon nickade. ''Okej, men du har fel.''
Jag skakade på huvudet. ''Var inte så säker på det'', log jag och pressade mina läppar mot hennes.
''YOU CHANGED MY LIFE'' är nu avslutad! Slutbetyg?! :D
Comments
POSTAT AV: Jenna
Grymt slut :D
längtar tills nästa novell <3
POSTAT AV: mimmi<3
Skita super duper kuper bra :D
POSTAT AV: Cecilia
Vill ju ha mera , SUPER BRA! <333
POSTAT AV: Becca
Bästa EVER!!!
kan inte vänta tills nästa novell!!
POSTAT AV: Jenny
Sjukt bra! 12/10! :*) längtar grymt mycket till nästa novell! <3
POSTAT AV: Nina
Asbra! längtar till nästa novell =D
POSTAT AV: Nathalie
Skit may gard asså sjukt bra <3
POSTAT AV: Jojjo
Awesome
POSTAT AV: Nathalie
Awesomee!!!!!!! :D
Slutbetyg:
100000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
POSTAT AV: Felicia
Längtar efter näsa novell! :D <3
POSTAT AV: Anonym
10000000 av 10000000 :D
Den grymmaste avsluten någonsin alltså, sjukt grym, hoppas du börjar på en ny efter den här annars dör jag nog xD haha :)
POSTAT AV: Becca
När kommer nästa ut? :C har väntat hur länge som helst känns det som xD
POSTAT AV: Josefin
du skriver så j*vla bra tjejen! hahah, men ett grymt avslut på novellen, och längtar redan ihjäl mig till den nya novellen! IHHHHHHH, VILL HA DEN TYP NU! haha :D <3
POSTAT AV: Rachel
riktigt bra :)
du är helt otrolig!
Trackback
