Vi hade precis packat upp allting och nu stod jag på balkongen och kollade på alla andra husen. Atlanta var riktigt vackert, men jag tvivlar på att jag kommer få några vänner här. Det var slutet av maj och det var riktigt varmt ute.

''Jag tror du kommer trivas'', säger pappa bakom mig. Jag vänder mig om och kollar på honom. Han håller en ölburk i handen och ler åt mig. Han hade druckit i bilen påväg hit och han fortsatte. Det började i april, när hans mamma gick bort. Han sa att han helt enkelt tappade kontrollen, och det kan man ju lugnt säga att han gjort.

''Pappa?'' Säger jag och sätter mig ner på den lilla bänken som stod på balkongen. Han nickar och tar en klunk av sin öl.

''Måste du dricka?'' Frågar jag lågt. Han ger mig en irreterad blick och himlar med ögonen. ''Jadie'', säger han och sätter sig ner på knä framför mig. ''Jag mår bättre av att dricka'', säger han och lukten av alkohol kommer ur hans mun.

''Men mamma gillar inte att du dricker, det vet du ju'', mumlar jag och kliar mig i ögat. Pappa suckar tungt. ''Jag vet, men hon får vänja sig vid det'', muttrar han. Jag suckar. Jag hatar när min pappa dricker. Min mamma blir på så dåligt humör då och säger att hon ska lämna oss. Vilket jag verkligen inte vill.

Jag lämnar balkongen och går upp för trappan som leder upp på mitt rum. När jag kommer in sitter min lillebror Jonathan i min säng. ''Hej Jonathan'', säger jag och ler lite. Han skrattar till och gömmer sitt ansikte i händerna. Jag skrattar och sätter mig ned framför honom. Jonathan har alltid varit blyg. Så fort man hälsar på honom skrattar han och gömmer huvudet i sina händer.

''Gillar du Atlanta?'' Frågar jag och ler brett. Han tar bort sina händer och nickar ivrigt. ''Jag älskar Atlanta'', säger han och ler.

*

Jag ställer mig ute på balkongen igen och lyssnar intensivt på mamma och pappas samtal från vardagsrummet.

''Du måste sluta dricka!'' Säger mamma högt. Jag ser att pappa skakar på huvudet och fnittrar till. ''Aldrig i hela mitt liv'', säger han och tar ännu en klunk av sin öl. Jag suckar tungt och fortsätter lyssna. Mamma greppar tag i hans ölburk och sular den hårt i golvet. Jag spärrar upp ögonen och tankarna snurrar runt i mitt huvud. Pappa kommer bli tokig.

''Din jävla..'' Mumlar han och örfilar henne hårt. Jag stänger ögonen och biter mig hårt i läppen. Varför?

''Vi får se om du tycker att det är lika kul när du får ta hand om ungarna själv!'' Skriker hon. ''Vad menar du?'' Frågar han och öppnar en ny ölburk. Hon himlar med ögonen. ''Jag kommer ge mig av Noah!'' Säger hon allvarligt och försvinner in på sitt sovrum. Jag kollar ner i marken och drar handen igenom mitt hår.

*

Nästa morgon vaknar jag av min telefon. Jag hade ställt alarm på kvällen igår och jag älskar min alarmsignal.

''Look at me now..'' Chris Browns röst ekade i min mobil och jag stänger av alarmet. Jag ler svagt och kliver upp ur sängen. Jag går fram till min garderob och drar ut ett vitt linne, ett par gråa jeans och en svart munkjacka.

Jag drar av mig pyjamasen och drar på mig de andra kläderna. Första skoldagen.

Jag skyndar mig in på badrummet och borstar håret. Därefter borstar jag tänderna och drar några drag med mascaran och sen springer jag ner till hallen. Jag drar på mig mina slitna nikeskor och tar min väska innan jag springer mot busshållsplatsen. Det var det ända stället jag hittade till här. När jag kom fram stod det bara en person där som jag inte såg ansiktet på. Jag ställer mig en bit ifrån honom och väntar på bussen. Jag rycker till lite när han vänder sig om mot mig. En asiatisk kille. Han ler lite och kollar ut på gatan. ''Är du ny här?'' Frågar han. Jag vänder mig om och kollar i hans ögon. Jag nickar. ''Vilken skola ska du börja på?'' Frågar han.

''Neighborhood Charter School'', säger jag och ler lite. Han lyser upp. ''Där går jag också!'' Säger han glatt. Jag ler stort och rycker till när jag ser skolbussen rulla in. Jag kliver på bussen, ler åt chauffören och fortsätter längre bak i bussen. Jag sätter mig ner längst bak och killen sätter sig ned bredvid mig. ''Jag heter Joe förresten'' säger han och ler. ''Jadie''.

*

Jag hade fått ett skåp och Joe hade hjälpt mig till klassrummet. Han hade dragit på sig ett par nördglasögon och satt bredvid mig på matten. Matte har alltid varit mitt sämsta matte. ''Joe?'' Viskar jag. Han kollar frågande på mig och ler lite. ''Kan du hjälpa mig med tal 21?'' Frågar jag. Han nickar och bläddrar lite i sin bok. ''Svaret är: Trettiosju gånger'' säger han. Jag nickar. ''Hur ska jag förklara det då?'' Viskar jag. Han ler och börjar babbla på om någonting. Jag nickar då och då men förstår ingenting. ''Fattar du?'' Frågar han.

Jag nickar och fortsätter plugga.

---

Då var första kapitlet uppe:) Let me know what you think(: