---

''Förlåt men.. Jag måste gå nu'' säger jag ursäktande till Michelle. Hon nickar. ''Försenad?'' Jag skrattar till. ''Yes'' säger jag med en suck. ''Okej, vi ses senare'' ler hon och börjar gå iväg. ''Det gör vi!'' Ropar jag efter henne och sliter upp dörren till klassrummet.

''Carter'' säger min mattelärare och kollar strängt på mig. ''Andra dagen och du kommer försent!'' Säger han upprört.

Jag biter mig nervöst i läppen och känner allas blickar på mig. ''Förlåt, jag försov mig'' mumlar jag och sätter mig ner på den ända lediga stolen. Bredvid Nathalie.

Hon ler svagt åt mig och jag pressar fram ett leende tillbaka.

''Jag vill inte att det upprepas igen'' säger han allvarligt och drar på sig sina glasögon. Jag skakar snabbt på huvudet. ''Det ska inte hända'' försäkrar jag och öppnar matteboken. ''Vi jobbar på första sidan på kapitel 2'' säger han. Jag nickar och börjar plugga.

''Justin!'' Säger Selena glatt och kommer fram och omfamnar mig i en stor kram. ''Selena'' ler jag och besvarar kramen.

''Jag tog med mig en vän!'' Säger hon glatt. ''Victoria!'' Ropar hon och hon kollar hit. ''Är det.. Victoria Justice?'' Frågar jag glatt. Hon nickar. ''Det var ett tag sen man såg henne'' mumlar jag. Victoria kollar lite extra för att se om det verkligen är jag, och när hon väl ser det lyser hon upp.

''Justin!'' Ropar hon glatt och kommer springandes mot mig. Jag skrattar till och öppnar mina armar. Hon kastar sig i min famn och fortsätter upprepa mitt namn. ''Det var ett tag sen!'' Säger jag och ler brett.

Hon nickar ivrigt. ''Det kan man ju lugnt säga!'' Säger hon glatt.

''Ska vi göra något?'' Frågar Angelica när skolan är slut. Izza nickar instämmande.

''Jag ska till sjukhuset idag. Men imorgon?'' Svarar jag med ett svagt leende. Dem nickar. ''Hejdå!'' Säger dom och vinkar efter mig. Jag vänder mig om och vinkar med ett svagt leende och börjar gå mot sjukhuset. Det hade nu gått två dagar sen Justin åkte och han har fortfarande inte ringt. Det kanske var mycket nu? Med intervjuer, konserter och så vidare.

Jag kliver in på sjukhuset och börjar gå mot Alexanders rum. När jag får syn på honom igenom glasrutan är hans ögon öppna.

Jag sliter upp dörren och lyser upp. ''Alex!'' Säger jag glatt och kramar honom försiktigt.

''Carter'' säger han med ett svagt leende. ''Jag älskar den här sängen! Kolla bara'' säger han och trycker på någon knapp så att den åker uppåt och neråt.

Jag brister ut i skratt och skakar på huvudet. ''Du är ju sjuk'' ler jag. Han flinar stolt. ''Men du är också världens bästa brorsa'' ler jag. Han flinar ännu en gång. ''Jag hörde vad du sa när jag var i koma..'' Säger han. Jag spärrar upp ögonen. ''Jag vet att du älskar mig'' säger han och blinkar med ena ögat. Jag brister ut i skratt och slår honom försiktigt på axeln.

''Men är det sant att du har börjat i din gamla skola igen?'' Frågar han och lyser upp. Jag nickar med ett brett leende. ''Vilka umgås du med?'' Frågar han nyfiket. ''Angelica, Izza, Chaz och Ryan för det mesta'' ler jag.

''Fast jag är också kompis med en tjej vid namn Michelle'' förklarar jag. ''Och så försöker skolans bitch bli vän med mig. Nathalie'' säger jag och gör en äcklad blick.

Han skrattar till. ''Man missar mycket här'' ler han.

Jag nickar. ''Hur går det med Justin då?'' Frågar han och blinkar ännu en gång. ''Bra. Tror jag'' ler jag. Han blinkar igen. Jag himlar med ögonen.

''Jag kommer snart. Ska bara duscha'' ler Selena och låser in sig på badrummet. Victoria flyttar sig lite närmare mig.

''Så.. Hur går det med musiken? Jag ser dig i typ varje tidning!'' Säger hon glatt. ''Det är väl ett tecken på att det går bra'', ler jag. Hon nickar glatt. För en liten stund drunknar jag i hennes vackra ögon. Hon ler och närmar sig mig.

Våra läppar möts och blir till en kyss. Efter minst en minut inser jag vad jag håller på med och knuffar panikslaget bort henne. Hon kollar nervöst på mig och det ser ut som att hon ska börja gråta.

''Förlåt, jag..'' Säger hon och kollar ner på sina händer. ''Jag tänkte inte på vad jag gjorde'', viskar hon. Jag suckar tungt. Fan också. ''Inte jag heller'' viskar jag.

När jag kommer hem ifrån sjukhuset sätter jag mig ner på min säng med min laptop och loggar in på skype.

Michelle har addat mig. Men hur hittade hon mig? Jag skrattar för mig själv och accepterar hennes förfrågan.

''Michelle ringer till dig, acceptera/tacka nej'' står det. Jag skrattar till igen och accepterar.

Jag ser mig själv i kameran och efter en kort stund dyker även hon upp.

Hon vinkar glatt. Jag ler stort och vinkar tillbaka.

''Vad gör du?'' Frågar hon uttråkat och kollar på mig. ''Ingenting'' svarar jag lika uttråkat.

''Får jag fråga dig en sak?'' Frågar hon. Jag rycker på axlarna. ''Sure'' ler jag.

''Så..'' Börjar hon. ''Jag och mitt band har en spelning nu på fredag, och jag undrar om du vill komma? Du får ta med dig Angelica, Izza, Chaz och Ryan om du vill!'' Säger hon glatt. ''Men inte.. Nathalie'' säger hon och betonar Nathalie.

Jag skrattar till och nickar. ''Sure!'' Säger jag med ett brett leende.

''Bra, kom till Stratford Arena klockan åtta då, ni får vara backstage'' säger hon med ett leende. ''Grymt!'' Säger jag glatt.

Hon nickar ivrigt. ''Fast jag är så nervös..'' Säger hon allvarligt. Jag kollar uppmuntrande på henne. ''Det kommer gå bra!''

*

Jag lägger mig ner i sängen och funderar. Ska Justin ringa? Eller ska jag ringa han? Han lär inte ringa så jag får väl göra det.

Jag drar upp min mobil ur fickan, går in på kontakter och ringer upp Justin. Efter fem signaler hörs hans röst.

''Du har kommit till Justin Bieber, jag kan tyvärr inte svara just nu så.. Lämna ett meddelande efter tonen så ringer jag upp!'' Säger han och ett pip hörs. Jag tar ett djupt andetag och sätter mig upp.

''Hej Justin, det är jag.. Carter. Du har inte hört av dig så jag börjar bli lite orolig. Men.. Ring upp mig så fort du hör det här'', säger jag och trycker på röd lur. Tänk om han glömmer mig igen.