Pappa kom in stormandes med en flaska öl i handen. Jag vågade inte göra något annat ään att fösa Dexter bakom mig. Pappa kom vinglit fram mot mig och jag kände hjärtat slå dubbel slag. vad skulle han göra vad allt jag kunde tänka på när hans ansikte var några centimeter i från mitt. 

"Så det passar att komma nu?" det stank ur hans mun och jag ville spy.

"Jag sa att jag skulle vara borta" mumlade jag fram.

"Så du var tvungen att ta med dig livvakter också?" röt pappa och pekade ut mot gatan.

Jag tittade ut mot där pappa pekade. Justin log stort åt någon i en bil innan bilen åkte iväg och Justin ställde sig för att titta. Jag var rädd när han började gå mot oss, mot lägenheten. man såg klart in genom fönstret men han hade inte sett oss. En smäll fick mig att vakla till. Jag la min svala hand på kinden. Pappa höjde handen igen och skrek något innan han slog mig igen. Dexter kom fram och bad honom sluta. tårarna rullade ner från hans kinder, han skulle inte behöva se det här.

Jag hörde hur dörren slets upp, någon smällde igen den och innan jag visste ordet var så stod Justin mitt emellan mig och min pappa. Jag var så rädd att jag skakade. 

"Låt henne vara ditt svin!" skrek Justin argt medans han hjälpte mig upp från golvet.

Dexter sprang fram och slog armarna runt mig. 

"Dawn kan du gå ut och vänta på Alfredo han borde komma när som helst" hans röst lät hes men jag tvekade inte. 

"Pappa jag är hemma!" skrek jag och satte mig ner i den stora soffan.

det enda jag såg var ett långt svart hår och ett för vit leende som kom in i rummet. Pappas nya flickvän som bara höll masken tänkte jag förtvivlat. hennes ögon spändes i mitt ansikte och leendet försvann till en bister min.

"Nu är det så här att han är ute och handlar när han kommer tillbaka ska du uppträda trevligt mot mig uppfattat? Ingen dum kommentar utan bara leenden och kalla mig mamma imorgon"

"Jag tänker inte kalla dig mamma" sa jag argt och for upp. "Du har ingen rätt att vara här överhuvudtaget!"

"Juliah så säger du inte till Moa! gå till ditt rum och tänk över vad du säger unga dam!" sa pappa surt från dörren.

jag tänkte säga något tillbaka men jag skulle förlora endå så jag nickade och försvann upp på mitt rum. han verkade inte ens glad att se mig tänkte jag.

så fort jag kommit till mitt rum klättrade jag ut genom fönstret. jag joggade en bit innan jag satte mig ner under ett träd. alla gånger som mamma tagit mig hit och läst böcker för mig. mina ögon tårades. inga av dom där bimbosarna var min mamma, jag saknade henne. jag tittade ut och ställde mig upp. Det var skönt att vara själv. jag började sakta nynna på en egen melodi och kom snart på att det var snart middag. även om jag inte ville spendare en sekund till med den där Moa så älskade jag fortfarande pappa och jag ville träffa honom. med solen som värmde ryggen steg jag trottsigt tillbaka hem.